Jag skulle så gärna vilja fira Valborg med Sissorna i Manly. Surra med dem på Mosman Hotel. Hänga med på pub crawls och konstrundor och allt annat trevligt som dessa härliga tjejer hittar på.
Jag borde gå ut och träffa svenskar och annat löst folk på gamla kära Café Svensson. Småprata om ditt och datt, kanske knyta en ny kontakt.
Men dessa dörrar är stängda för mig. Jag hör alldeles för dåligt, nämligen. Är på väg in i Den Stora Tystnaden.
I den finns inget mingel, inga kurser, teatrar, guidade turer, otextade filmer, bokklubbar, författaraftnar, föreläsningar, diskussionsgrupper – sådant som innebär lyssnande och förut betydde så mycket i mitt liv. Världen krymper.
Stora middagar, stimmiga fester – det var då det. Trafikbrus, dånande musik på restaurangen, högljutt sorl… de stora ljuden blir till kokande gröt i min arma skalle och gör mig okontaktbar.
Och de små ljuden: Det susande, pipande, kvitter, prassel, flaxande och gnissel som ackompanjerar och fulländar bilden av naturen… Jag hoppas du lyssnar på det, du som kan.
Den glada tjejen i snabbköpskassan, den hjälpsamme killen på banken, medpassageraren på bussen som vill växla några ord, den sammetsögde baristan… alla dessa snälla australiensare som så gärna slår sig i slang – jag svarar bara med ett fånigt leende. Levande frågetecken. Måste vara dum i huvet. Eller högfärdig?
I Den Stora Tystnaden försöker jag läsa på läppar, säger ”Pardon?” om och om igen eller chansar på ett svar (som blir ”Goddag yxskaft” ungefär). I längden blir det pinsamt. Svenskar är lättare att läsa än Aussies som säger ”Owyerdoinmate, orright?” ur mungipan.
Men hörapparater då? Jag har köpt världens dyraste men de gör inte alls vad de utlovar i reklamen. Den utveckling som sker verkar mest gå ut på att göra dem mindre, inte bättre. Fåfängan är tydligen viktigare än hörseln…
Att höra dåligt associeras med att vara gammal, och som vi vet är det skamligt i vår kultur. Det måste döljas till varje pris. Ändå är det just handikappets osynlighet som ställer till sociala problem för oss. Vi har ju ingen vit käpp, ingen rullator, ingen signal till omgivningen.
Tänk om man kunde sudda ut skamstämpeln! Designa flashiga hörapparater med dinglande stora berlocker, pärlor och glitter, som örhängen fast lite högre upp. Ett fashion statement, precis som glasögon har blivit.
Gudskelov kan jag fortfarande både läsa och skriva. Jag kan prata i telefon och har mitt musiköra kvar. Gudskelov är utländska filmer och de flesta TV-program textade här. Stereon (på hög volym när grannarna inte är hemma), böckerna och datorn är mitt substitut för mänskliga kontakter, och det är minsann inte så pjåkigt det heller.
En del dörrar har visserligen stängts av Den Stora Tystnaden men i gengäld har andra ställts på vid gavel. Den värld jag har på biblioteket har inte krympt, den har vidgats, och där finns oändligt mycket spännande, lärorikt, roligt och inspirerande att hämta. När jag går omkring och nosar där är det inte ett dugg synd om mig.
Gungorna och karusellen… Swings and roundabouts…
Till sist ett tips om en god gärning. Om du har någon gammal vän eller släkting som har isolerat sig i Den Stora Tystnaden: Umgås med honom/henne (hen, som det heter nu), hälsa på, bjud ut, även om det känns jobbigt. Tala bara tydligt och respektfullt, inte som till en baby. Du gör en medmänniska glad och stimulerad och håller hennes hjärna vital.
Andra artiklar
- Algoritmerna anfaller!
- Nu ska kilona väck!
- En bloggare föds
- Gott Nytt År!
- Daniel Solander – Vem var han?
Carla Dickens
Latest posts by Carla Dickens (see all)
- Är du en viking? - 10/04/2020
- Daniel Solander – Vem var han? - 04/04/2020
- HYLLNING TILL SEMLAN - 21/02/2020
Kära Carla, Men har du verkligen provat alla hörapparater ??? Barbro (Lill-Babs) hörde ingenting utan sina minimal hörapparater som var 1cm i diameter, en av hennes bröder- samma sak …. båda sade alltid att dessa nya, men otroligt dyra hörapparater var en gudagåva som förändrade deras liv !!
Snälla goa Birgitta: Tack för din omtanke!
Kan du på något vis ta reda på märket på Barbros och hennes brors hörapparater? Om de funkar åker jag till Sverige och skaffar dem – kosta vad det kosta vill!
Om den bror du nämner är Lasse, hennes trummis, kanske de båda har fått hörseln förstörd av alla decibel under spelningarna?
Min usla hörsel är däremot ärftlig. Det kanske kräver en annan sorts hjälpmedel – som inte finns.
Starkt och berörande skrivet. Du är min favorit-skribent på ”Swedes in Sydney” !
Tack för de vänliga orden, Ann!
Skrivandet är mitt sätt att hålla kontakt med omvärlden. Då är det viktigt att det blir läsbart.
Helst skulle jag vilja prata i telefon, men den umgängesformen verkar ha gått ur tiden. Tyvärr.
Hej Carla ,dom mycket små hörapparaterna kan också”fås”här.
Jag har en väninna här i Melbourne som försökte att få det arrangerat.Men det gick inte,det visade sig att hennes hörselskanaler var för smala!Så dom kunde inte sättas in.Dom ska tydligen pasas in,helt intill trumhinnan.Där dom så ska sitta i 6 månader,då dom tas ut för att man byter batterierna.
Jag vet inte vem hon kontaktade,men jag förmodar att det finns något “hörselscenter”i Sydney,som du kan kontakta.Good Luck,
Mvh Ulla-Karin
S
Hej Ulla-Karin och tack för dina tips!
Olika hörselproblem kräver olika apparater, och marknaden här är genomkorrumperad. Audiologerna är rätt och slätt försäljare av vissa märken som de är bundna till och priserna är hutlösa. Något oberoende ”hörselcenter” finns inte.
Men jag ska följa upp dina tips. Kanske åker jag till gamla hederliga Sverige och botaniserar. En sista utväg är Cochlear implantat som kostar runt AU$30 000…
Tack för ett tänkvärt och viktigt inlägg🤗
Du fångar verkligen ett dolt funktionshinder på ett så bra sätt! Jag skulle gärna se dig i berlocker och glitter runt öronen men det kan ju bli lite skrymmande om man även behöver glasögon på näsan.
Jag kan rekommendera Videx BEYOND modell B-F2 som jag köpte i Sverige förra året, för en tredjedel av vad de kostar här…..
Kram till dig
Elisabeth
Tack Elisabeth!
jag är överväldigad av all den hjälpsamhet som finns där ute om man bara ”kommer ut” ur Den Stora Tystnadens garderob, där man ska sitta isolerad och dölja och skämmas.
Om du tittar på fotona på Kvintessens förstasida och i slutet av artikeln ser du ett par ”badges” som jag har totat ihop själv. Jag bär dem helt skamlöst på bröstet och får positivt gensvar överallt! Har gjort olika designer och lagt ut hos min audionom. Inte örhängen, men dock en signal till omgivningen.
Titta på sajten bernafon.com.au
Detta schweiziska märke på hörsel redskap lär vara ytterst bra även mär fet häller inpassning och underhåll som justeringar etc.
två vilket inte är många men med 100 %satisfaction är bra. Andra och det är tyvärr mertalet är inte nöjda med vad dom köpt.lycka till. Jag pratar alltid tydligt och högt med alla!!
Eva
Tack för ditt tips, Eva – det ska följas upp. Och heder åt dig för att du talar högt och (framför allt) tydligt. Önskar fler vore som du!
David Lodges bok ”Deaf Sentence” påstås vara ”hilarious”. Handlar om en åldrande man som ständigt gör bort sig och hamnar i knipor pga sin dåliga hörsel. Jag kände så väl igen mig i boken, men kunde hålla mig för skratt.
Visst är det värre att vara blind än att vara döv – men ”Blindness is tragedy; deafness is comedy”, skriver Lodge. Varför har det blivit så?
Jag tänker ofta på de äldre och de med nedsatt hörsel när jag handlar mat för i varenda mataffär skrålar det musik, ofta från en radiostation med reklaminslag också, jag tycker det är otroligt störande och det stressar mig. Någon gång har jag bett personalen dra ner volymen, då får man medlidsamma blickar och känner sig som en riktig surkärring!
Tack för ditt medhåll, Madelene! Du är en av de 80 miljoner människor som dagligen drabbas av mer eller mindre störande bakgrundsmusik. Denna ”muzak” är en global storindustri som betjänar företag, varuhus, restauranger mm och gör jättevinster – bl a på de hörselskadades bekostnad.
Varför finner vi oss i att dränkas i dånande eller skvalande musik överallt? Det finns protestgrupper ute i världen. Men här?
Det finns minst en firma i Sydney som är oberoende av märken. Den kallas för Attune Hearing, kolla på http://www.attune.com.au/about-us/our_independence/. De finns på Newtown.
Har varit där själv. Du har ju rätt i att alla hörapparater är svindlande dyra, åtminstone i Australien. Vore bra att veta om de kostar mindre i Sverige eller i Europa.