Ett kärleksbrev

Inför det nya året kanske även du har fått ett sådant här brev – ett brev från din närmsta och intimaste vän. Vem det är? Ja, det visar sig…

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Min käraste!

Jag skriver till dig så här vid årsskiftet för att jag så gärna vill att vi ska hjälpas åt att göra det här året till det bästa hittills, både för dig och för mig.

Men då fordras ömsesidig förståelse, lyhördhet och respekt. Kalla det gärna kärlek. Jag har alltid velat ditt bästa – det är faktiskt det enda jag vill – men jag vill också att du ger mig något i gengäld.

Har du lyssnat på mig eller har du låtit andras idéer och modenycker styra vårt förhållande? Har du kanske ibland skämts för mig – fastän jag gör allt för att du ska kunna njuta av livet och orka med vardagens påfrestningar?

Det började så bra. Du och jag var det idealiska paret, perfekt anpassat för ett långt och harmoniskt liv tillsammans. Vi var bokstavligt talat skapta för varandra. Jag skötte min del av samlevnaden, som den naturligaste sak i världen, och du drog dig inte för någonting när det gällde att lyda min minsta vink.

Men rätt snart började omgivningen manipulera oss, för att tvinga på oss normer och vanor som de fått för sig var bättre för dig än min ”primitiva” livsstil. Det var nog då vi började glida ifrån varandra…

Minns du de lyckliga åren då vi kunde hoppa rep och hage en hel lång vårsöndag, och senare dansa rock´n´roll och twist hela nätterna?

Vad blev det av vår lekfullhet?

Om du har utsatt mig för konstiga prövningar – sluta med det! Har du gött mig för att sedan hux flux svälta mig? Har du drivit mig till prestationer som jag inte varit mogen för? Har du försökt dölja mig eller använt mig som sophög för dina sorger och bekymmer? Har du behandlat mig kärlekslöst och dessutom, i din skam, nekat mig den kärlek från andra som är ett livsvillkor för mig? Sluta med allt sådant, jag ber dig.

Hela tiden har jag ropat: ”Lyssna på mig!” Försök inte forma mig efter falska ideal och skyll sedan inte på mig när du vantrivs med dig själv!

Jag vill inte att du ska bestraffa mig och kämpa emot mig. Jag vill att vi ska finna vägen tillbaka till varandra. Här är min önskelista:

Smek mig ofta. Var stolt över mig. Se på mig, hela mig, med kärlek. Gläds åt mina vackra drag och acceptera skavankerna. Känn hur varenda fiber i mig är inriktad på ditt välbefinnande. Tänk vackra tankar om mig när du somnar på kvällen, låt mig vakna mjukt och behagligt på morgonen. Ta med mig på sköna utflykter, låt mig leka och dansa. Låt mig vila men också använda mina resurser. Låt mig njuta av den mat och dryck jag ber om – inte mer, inte mindre, inget annat. Låt mig träffa människor, känna deras närhet och leva ut min lust. Det kommer dig till godo, jag lovar.

Ska vi göra ett försök? Jag är trots allt den enda du har. Du kan aldrig byta ut mig mot någon annan. Vi har faktiskt bara varandra, och jag vill att vi ska åldras tillsammans, du och jag, i njutning och samförstånd.

Din för alltid

Din kropp

Carla Dickens

Hedersbloggare

Hej, Carla Dickens heter jag, och jag gillar att leka med ord och uttryck. Har ett svenskt förflutet inom allt vad publishing heter. Nu lever jag ut min lättja under solen i Sydney och skriver mest som hobby.