… sa någon till mig för inte så länge sen. Som nyss avtackad textredaktör för tidningen Kvintessen protesterade jag: “Nej, nej, inte alls!” Okej, det handlar visst om ord, det gör det ju, men det ska vara ord med innehåll och ord i rätt ordning och med rätt stavning.
Vår generation, modell äldre, vi som gick i 50- och 60-talets ‘läroverk’ lärde oss förstå språket—alla språk vi fick lära oss—inifrån, deras anatomi, liksom. Vi hade hjälp av verktyg som grammatik och syntax, lexikon och synonymer. Vi läste prosa och poesi, lärde oss om purple prose, bildspråk, rim och versfötter. Vi skrev och skapade egna texter, ’uppsatser’ om allt mellan himmel och jord.
Och vi studerade skiljetecken: komma, semikolon och punkt, tankestreck, fråge- och utropstecken. Jag har en yngre släkting som arbetar på SAOB, Svenska Akademiens Ordbok, i Lund. Där firade man Semikolonets Dag, twittrade hon häromsistens (vi återkommer till detta sköna ord). Det är faktiskt en internationell ‘dag’ som infaller den 6:e februari.
Jag älskar semikolonet! Det gjorde tydligen gamle Jesper Svedberg också, som i “En kortt svensk grammatica” från 1772 skriver följande i “Thet III. Kapitlet / Om comma, colon, semicolon och punct: och om accenten eller wigten”:
“§ 1. Ganska nödigt är thet/ at wi Swenske / så wel som Gudz män / Propheter / Evangelister / Apostlar / och alt lärdt och wittert folck achte ordens och meningarnas skiljande med comma, colon, semicolon och punct. Som gifwer åt meningarna / och åt them som läsa eller höra / ett oförlikneligit lius”. (Bilden på Instagram från Ordboksredaktionen den 6.2.2017.)
Ett oförlikneligt ljus, minsann… Man kan bli SÅ glad över ett välplacerat kommatecken.
Den här lilla texten visar väl om något att språket är något som lever och utvecklas, eller eventuellt förenklas och avvecklas. Eller ‘invecklas’? Ta dataspråket och alla nyord som myntas och kommer i en lista i tidningarna varje år. Någon frågade t ex Vad är en ‘blogg’ och var kommer ordet ifrån? Engelskan, förstås: (we)blog = web log = dagbok på internet; eller som någon skojade till det, ‘we blog’. Tacka himlen för Wikipedia, som har svar på allting (nästan).
Och i den här formen återuppstår nu Kvintessen—spännande, eller hur?
För att återgå till den käre biskop Jesper (som förresten var pappa till den mer kände Emanuel Swedenborg): Vem kommer om 300 år att skriva något liknande om t ex vår tids emoticon—eller heter det emotica, om flera? Eller kommer all grammatik och all struktur att ha försvunnit och man pratar något slags international robotic i nollor och ettor? SMS-kodernas förkortningsspråk kanske är ett steg på vägen.
Som översättare läser jag just nu den svenska versionen av The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy, som visar en briljant och levande språkbehandling med både fantasi och inlevelse. En läsupplevelse av stora mått, med dagens slang ‘sjukt bra’ – fully sick?!
Världen och tiden rusar på i allt snabbare takt. Kommer vi få tid att läsa, i lugn och ro? Eller blir det den nya kommunikationen som gäller: TWITTRA KORT!
Undrar Birgitta
Andra artiklar
- Träffa Pär Ahlberger – Ambassadören på besök
- Karin Ann Tesdorf – Stort och varmt tack!
- Looong time no see…
- NYTT FRÅN KYRKAN – EN UPPDATERING
- FARVÄL TILL SBS SVENSKA PROGRAM
Birgitta Sharpe
Latest posts by Birgitta Sharpe (see all)
- NYTT FRÅN KYRKAN – EN UPPDATERING - 30/04/2018
- Looong time no see… - 18/02/2018
- FARVÄL TILL SBS SVENSKA PROGRAM - 01/10/2017
Intressant!
Tack Karin Ann – roligt att höra!
Trevligt skrivet Birgitta – som vanligt! Detta är toppen. Kram Helene
Efter mycken möda har Johan nu ordnat så att kommentarerna når fram till bloggen. Därför: KOMMENTERA MERA!
Och så förstås: En tacksam kram från en semikolon-fantast till en annan. Tur att vi ännu har lite tid på oss innan vi måste ställa undan guldvågen som vi väger orden på.