Det kan vara tufft att byta land. Det är inte bara det praktiska i att styra om ett helt liv, och ofta en hel familjs liv, utan även – och särskilt – det sociala. Nya vänner ska hittas, jobb och fritidssysselsättningar ordnas, man ska hitta ett nytt sammanhang. Det spännande äventyret att komma till en ny kultur, förbyts snart i frustration, förvirring och en känsla av att inte vara ”sitt vanliga jag”. Som många utlandsboende kan vittna om: Den första främling du möter utomlands, kan mycket väl vara dig själv.
Däri ligger både en utmaning och en möjlighet. Det är nämligen genom att tappa och återta fotfästet i sitt nya land, som man kan skapa ett ny kulturell version av sig själv– och får en mer kreativ, global hjärna på köpet, enligt hjärnvetenskapliga studier. Vägen dit går genom en kulturell anpassningsprocess, ofta kallad kulturchock.
Nästan alla människor som byter land upplever någon form av kulturchock; en naturlig reaktion på att dimpa ner i en helt ny miljö med andra attityder, vanor och värderingar än det vi är vana vid. Många utlandsplaceringar misslyckas – över 40%, enligt Right Management – just på grund av att man fastnar i stadiet kulturchock. Oftast den medföljande partens kulturchock, eftersom det är mycket svårare att anpassa sig utan den givna ingång till det nya livet som ett jobb ger.
När jag själv kom till Australien med man och bebis, var jag ingen nybörjare. Det var min femte flytt till ett nytt land, och jag hade utbildat hundratals utlandsplacerade i att just hantera sig själva i en ny kultur. Trots flytande engelska och australiensisk man, kände jag mig inte hemma och inte riktigt mig själv i ett helt år. Jag minns att jag satt på stranden, oförmögen att riktigt njuta av sommaren, och förargad över att inte ens en kulturkonsult var immun.
Om du har varit med om något liknande när du flyttade från Sverige till Australien, och kanske till andra länder, är du i gott sällskap. Mycket har skrivits om de olika stadierna och svårigheterna när man byter land. Det är en emotionell berg-och-dalbana.
Vad man inte pratar lika mycket om, är de positiva effekterna av att ta sig igenom utmaningarna med att anpassa sig till en ny kultur. Det är nämligen värt mödan. Studier i cultural neuroscience visar att de som bott utomlands mer än sex månader tänker mer flexibelt. De ”frigörs från mentala mönster” och är tvungna att se situationer från olika håll, för att förstå och bli förstådda i sin nya omgivningen. Detta spiller över i allt tänkande, och studierna visar på en ökning i kreativitet även i andra områden. Människor med utlandserfarenhet är bättre på en mängd olika uppgifter, från att ge bort ovanliga och träffsäkra presenter, till att lösa matematikproblem och samhällsfrågor.
Detta får en positiv effekt på prestation och karriär, som INSEADs studier visar. De som bott och arbetat utomlands i regel får fler arbetserbjudanden och snabbare karriärutveckling. Sambandet gäller dock bara dem som har haft ”transformativa upplevelser”, alltså har tagit till sig den nya kulturen jämte sin gamla kultur, och förändrats av upplevelsen. Det är förresten en myt att kulturell identitet och tillhörighet är ett nollsummespel. Precis som vi kan lära oss att tala flera språk, kan vi lära oss att navigera flera kulturer och ta till oss och balansera olika värdesystem.
Så hur ska man lyckas med detta, särskilt när man kommer ny till ett land? Kulturchock är en naturlig del av den processen, och det är just i förvirringen över om man gör eller är ”rätt” i den nya kulturen, som utvecklingen sker. Samtidigt är det viktigt att skapa stöd för sig själv och andra, så att man har energi och självförtroende till att tackla det som är nytt,
Det är framförallt tre saker du kan göra för att ta till sig nya kulturer, utan att tappa sugen:
- Skaffa dig många beröringspunkter–professionella nätverk, hobbys, frivilligjobb, sociala sammankomster. Ju fler möten du har med den nya kulturer, desto snabbare erövrar du de nya sociala reglerna. OBS – detta gäller även när du inte känner för att gå utanför huset. Kanske särskilt då.
- Sök stöd hos andra i samma sits. Ingen är mer öppen för dina frågor, funderingar och din vänskap än de. Där är de svenska föreningarna i Australien helt oumbärliga.
- Hitta vänner som är etablerade i, eller från, det nya landet. Detta är din snabbaste genväg in i den nya kulturen. Här kan du vara en kulturell ”detektiv”, lära dig nya sätt att vara och göra på, ta felsteg och få feedback.
Min version av detta var att gå på nätverksträffar för nyföretagare, till svenska kyrkans barngrupper och gå med i en livräddargrupp (efter att först ha tagit simlektioner – bröstsim räknas inte riktigt här!). Lite lättsamt kan man säga att när man väl kan både skämta och svära på ett sätt som går hem, då har man erövrat sin nya kultur – och ett globalt tänkesätt.
Kulturchock – hände eller händer det dig? Förmodligen. Men egentligen borde vi säga ”förhoppningsvis”. Kulturchock är bara ”växtvärk” på väg till ett globalt förhållningssätt. Som filosofen Sören Kierkegaard sa: ”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv.”
Alla som har tagit det livsförändrande beslutet att flytta utomlands har vågat. Om man också tar steget fullt ut och blir en del av den nya kulturen, erövrar man nya sätt att se på världen – och får en mer kreativ, global hjärna på köpet.
Artikelen är skriven av Charlotta Öberg, Cultural Intelligence Facilitator, PRISMA Cross-Cultural Consultants
Intresserad av att läsa mer om global liv och globalt tänkande? Läs artiklarna Expat Failure, Global Mindset Benefitseller Multicultural experiences, creativity and the brain.
Andra artiklar
- SUN-AIR Pristagare 2023, ålderskategori 12-13, Nellie Johanssons reseberättelse
- SUN-AIR Pristagare 2023, ålderskategori 16-17, Ella Batmans reseberättelse
- Ebba berättar….
- “Häpnadsväckande avslöjanden under Svenska skolans skolutflykt”
- GRUNDAREN AV SVENSKA SKOLAN I SYDNEY TILLDELAS UTMÄRKELSEN ORDER OF AUSTRALIA!
Pernilla Thakur-Lundqvist
Latest posts by Pernilla Thakur-Lundqvist (see all)
- Skolkonferens 21-23, Kuala Lumpur, Malaysia - 13/09/2024
- Utbildningsutskottet besöker Svenska skolan i Sydney - 13/09/2024
- Informationsmöte om högstadiet - 05/09/2024
Johan Hedström says
Jättebra artikel Pernilla, tack för den! Jag undrar bara om jag måste flytta igen? – Jag har bott i Australien 39 år nu…
Pernilla Thakur-Lundqvist says
Absolut Johan. De är aldrig försent. 🙂