My Dear Lady

I morgonsolen över Mosman Bay kommer hon glidande, tyst och värdigt som det anstår en dam av fin familj. Hon angör bryggan under min balkong, hoppilandkallarna kastar lasso över pollarna, landgångar skramlar och folk går ombord. En del är klädda i strikta mörka kostymer och dräkter och ska till sina jobb i City. Andra är bara ute för nöjes skull; de sätter sig i solen på övre däck, med vinden i håret och kameror och kikare i beredskap. Lady Northcott ska ta dem med på en kvarts behaglig sjötur med destination Circular Quay.

Segelbåtarna längs Cremornes strand gungar sakta i hennes mjuka svallvågor. Ovanför dem klättrar halvöns pampiga federation-villor uppför sluttningarna, med snickarglädje, tinnar och torn, balkonger, burspråk och balustrader. Hon rundar den vita fyren vid Cremorne Point och Sydneys världskända panorama öppnar sig: Fort Denison, Bron, Operan och Kirribillis gytter.

När hon angör Circular Quay möts hon av en ren cirkus med allsköns buskers, jonglörer och eldslukare. Sedan är det dags att ta ombord en last av ivriga barn med spring i benen på väg mot Taronga Zoo.

Lady Northcott sjösattes 1975, och vilket intressant liv hon har fört! Hon har sett fyrverkerier, Harbour of Light, Vivid, Ferrythons. Stolt visat runt OS-kändisar, uppsluppna  möhippor och svensexor. Fraktat rullstolar, barnvagnar, cyklar och surfingbrädor. Ryckt in för Manlyfärjan vid behov och gungat på havsdyningarna som tränger in mellan The Heads.

En gång har den propra damen gjort ett snedsprång: Det var i april 2009, då hon råkade kyssa stenbarriären vid Tarongas brygga. Skandal! Stor uppståndelse! Utredningen efteråt visade att damen själv var helt utan skuld. Det var (förstås) hennes skeppare som hade dragit skam över henne genom att inte ta hänsyn till de ömma punkterna i hennes maskineri. Men ingen hade kommit till skada. Passagerarna fick pengarna tillbaka plus fribiljetter till Taronga Zoo. Skepparen sattes på kurs för att friska upp sina kunskaper i hur man hanterar dessa känsliga damer. Allt var förlåtet.

När detta skrivs ska hon pensioneras tillsammans med sin syster Lady Herron. De ska ersättas av yngre, mer välsvarvade skönheter, vitglänsande, högteknologiska – men utan charm. Sydney måste kunna visa att man är med sin tid, sägs det. Men måste det ske på bekostnad av kulturarvet och turismen? 42 år är väl ingen ålder på en dam? Inte ska hon väl få bli ett gammalt vrak? Någon kan väl ge henne en pietetsfull ansiktslyftning och åtminstone lägga henne som restaurangbåt någonstans? En namninsamling är på gång och man får hoppas att Sydneys styrande vet sitt egen bästa.

För mig var det kärlek vid första ögonkastet när jag för 25 år sedan såg färjorna från bron, dessa pittoreska gröngula färgklickar bland Sydneys skyskrapor. Sedan dess har jag tyckt att Sydney har tre sevärdheter: Operahuset, Bron och Färjorna.

Jag vill inte förlora dig, Lady Northcott. Du är ett ”måste ses” för turister, ett ”måste bevaras” för mig.

The following two tabs change content below.

Carla Dickens

Hedersbloggare
Hej, Carla Dickens heter jag, och jag gillar att leka med ord och uttryck. Har ett svenskt förflutet inom allt vad publishing heter. Nu lever jag ut min lättja under solen i Sydney och skriver mest som hobby.

Latest posts by Carla Dickens (see all)

2 Responses to “My Dear Lady

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *